Ett nytt kalenderår innebär för majoriteten av Sveriges små- och medelstora aktiebolag
också ett nytt räkenskapsår. Om bolaget genomför månadsbokslut eller har ett brutet
räkenskapsår hanteras vissa punkter annorlunda men för de allra flesta bolag innebär
perioden en del extra punkter att tänka på utöver det månatliga. Vi kommer i detta
blogginlägg att gå igenom en del punkter att tänka på såsom bokslut, periodiseringar och
moms.
Bokslut, bokslutsdatum och räkenskapsår
Bokslutsdatum är den dag som används som officiell brytpunkt för räkenskapsårets slut.
Räkenskapsåret är den fastställda period som används för att presentera en finansiell
översikt i form av ett årsbokslutbokslut med årsredovisning. Ett bokslut är en
sammanställning av företagets ekonomiska transaktioner under en given period. Bokslut
kan göras oftare än årsvis men i och med att man i samband med årsbokslutet även
upprättar en årsredovisning som Bolagsverket offentliggör samt en inkomstdeklaration till
Skatteverket som utgör grunden för bolagets beskattning så blir det av extra stor vikt att
man visar korrekta värden vid denna tidpunkt.
Hur lång tid har man på sig att upprätta bokslut?
Bolaget har som mest sex månader på sig från och med bokslutsdatum att upprätta en
årsredovisning, att tänka på är dock att om man vill anlita en redovisningsbyrå som ska bistå med
upprättandet så kan man behöva komma in med förfrågan i god tid för att passa in i byråns
planering. Utöver detta så behöver årsredovisningen gå via revisorn om bolaget har
revisionsplikt vilket ytterligare kan medföra andra tidskrav.
När har man revisionsplikt?
Aktiebolag får revisionsplikt om de uppnår två av dessa värden för båda de två senaste räkenskapsåren:
- fler än 3 anställda (i medeltal)
- mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.
Kravet på revisor på grund av aktiebolagets storlek gäller alltså först från och med det tredje räkenskapsåret. Läs mer om det här.
Det ska vara samma värde för båda åren.
Periodiseringar vid bokslut
Då en del kostnader och intäkter inte har fakturerats vid bokslutsdag så måste hänsyn tas
även till dessa. Det innebär att även om fakturor kommer in under 2024 så kan de gälla 2023
och måste då intäkts- eller kostnadsföras på korrekt sida om året. Att man skickar eller får
fakturor i efterskott är vanligt och kallas för upplupna kostnader eller upplupna intäkter.
Utöver detta kan det även omvänt hända att bolaget har skickat eller fått fakturor under
2023 som egentligen gäller 2024 – sådana förskottsfakturor är vanliga bl.a. i samband med
hyresavisering. Detta kallas då förutbetalda intäkter eller förutbetalda kostnader och de ska
också justeras på motsvarande vis.
Justeringarna av upplupna och förutbetalda postandet kallas periodiseringar och i de fall där
periodiseringarna inte genomförs löpande under året behöver de göras i samband med
årsbokslutet.
Periodiseringar – Semesterskuld
Den vanligaste perioden för semesterår är mellan 1a april till och med 31a mars. Om det är
fallet behöver man inte göra ett fullständigt semesterårsavslut i samband med det nya
kalenderåret. Det är dock inte ovanligt att en del bolag har 1a januari till och med 31a
december – för dessa gäller det dock att efter årsskiftet beräkna nya semesterdagar så att
det hamnar rätt på kommande lönespecifikationer.
Oavsett om man har ett nytt semesterår eller inte så måste bolagets semesterskuld till de
anställda beräknas per bokslutsdatum 31a december – detta för att kostnaden och skulden
ska hamna rätt på resultat- och balansräkningen vid bokslutet och presenteras korrekt i
årsredovisningen.
Hur du bokför momsen vid bokslut med kontantmetoden och faktureringsmetoden
För de bolag som har faktureringsmetoden som bokföringsmetod så bokförs momsen redan
i samband med att fakturor skickas eller tas emot och de berörs inte på samma sätt av
denna punkt. Vid kontantmetoden så bokförs momsen dock normalt sett först vid betalning
– i samband med räkenskapsårets slut så gäller dock inte detta utan samtliga av dessa ska
årsomföras så att momsen hamnar på rätt sida om bolagets bokslutsdatum, det gäller alltså
även om betalningen sker på det nya räkenskapsåret.
Nya brytvärden, förmånsvärden och beskattningsbara belopp
I samband med ett nytt kalenderår så gäller nya värden för bl.a. skattefria ersättningar
såsom traktamenten, för 2024 kan du läsa om detta HÄR.
Utnyttjas förmånsbil av anställda så behöver man även beräkna ett nytt förmånsvärde på
detta och uppdatera till kommande lönekörningar så att man får med det nya korrekta
värdet för året.
Planering av året
Utöver lagkrav så har finns det även punkter om är lämpliga för året även om det inte är
några krav. Prognoser, budgeter och övrig planering förläggs lämpligen allra minst årsvis så
att man får en god bild av hur man förväntar sig att året faller ut.
Avslut
Ovanstående punkter är inte uttömmande men omfattar några av de vanligaste och största
punkterna att tänka på vid nytt räkenskapsår. En sammanställning över vad som är lämpligt
att göra:
– Genomför årsbokslut med semesterskuldberäkning, övriga periodiseringar och
eventuellt årsomföring moms (kontantmetoden)
– Kontakta eventuellt redovisningskonsult för att planera in när ni lämpligen förlägger
respektive arbete
– Kontakta eventuell revisor för att få information om vad de vill ha inför revisionen
och när
– Uppdatera förmånsvärden och orientera er om nya beskattningsbara belopp och
brytvärden
– Planera och budgetera inför det kommande året