Regeringen överlämnade i september en ny lagrådsremiss med förslag om att det lägsta tillåtna aktiekapitalet för privata aktiebolag ska sänkas från 50 000kr till 25 000kr.
Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb. En sänkning av aktiekapitalet skulle innebära att barriären för att starta aktiebolag minskar. Regerings lagförslag ligger i linje med den europeiska trenden. I 18 av EU:s medlemsländer kan man idag starta motsvarigheten till ett aktiebolag helt utan ett aktiekapital eller med ett aktiekapital på endast 1 euro.
För att balansera avsaknaden av personligt betalningsansvar för aktieägare finns det i aktiebolagslagen regler som garanterar att ett aktiebolag alltid har tillgångar som minst svarar mot bolagets förpliktelser. Aktiebolagslagens regler om tvångslikvidation sätter en gräns på hur långt man kan driva ett aktiebolag med kapitalbrist innan bolaget försetts i en tvångslikvidation. Med dagens regler innebär det att en tvångslikvidation kan aktualiseras när aktiekapitalet understiger 25 000kr. En sänkning av aktiekapital gör att det kritiska förhållandet uppstår mycket tidigare. Dock så innebär inte en sänkning av aktiekapitalet att bolag inte får bildas med högre aktiekapital än den lägsta tillåtna gränsen.
Lagförslaget har särskild betydelse för tjänste- och kunskapsföretag som inte har behov av kapitalkrävande tillgångar. För sådana företag kan kravet på 50 000 kronor i aktiekapital kännas som onödigt betungande. 2010 sänktes aktiekapitalet från 100 000 till 50 000kr, vilket bidrog till att göra aktiebolagsformen tillgänglig för fler som vill starta företag, enligt justitiedepartementet. Det invändningar som nu rests mot förslaget är att en ytterligare sänkning av kapitalkravet inte sannolikt kommer leda till någon större effekt på företagande och sysselsättningen. Om lagförslaget går igenom efter årskiftet återstår att se.
Text: Ahliman Huseyni
Vill du ha hjälp eller råd kring att starta aktiebolag? Kontakta oss på REAK.