Förbjudet lån – definition och innebörd
Som företrädare för ett aktiebolag så är det av högsta vikt att särskilja bolagets
likvida medel från företrädarens privata ekonomi. Att som närstående till ett
aktiebolag låna pengar från bolaget kan snabbt få både skatterättsliga följder och i
särskilt allvarliga fall även straffrättsliga sådana. I detta blogginlägg kommer vi att gå
igenom vad ett förbjudet lån är, varför regleringen finns och hur man gör för att
undvika att hamna i en sådan situation.
Som företrädare för ett aktiebolag med överskottslikviditet kan det vara lockande att
sysselsätta detta kapital. Det finns dock en viktig gräns mellan att göra detta inom
verksamheten, respektive att göra detta privat, vilket också kan innebära annan
verksamhet utanför bolagets koncern. För att undvika förbjudna lån är det viktigt
både att förstå vad det är, samt vilka fallgropar som kan leda dit.
Definitionen av ett förbjudet lån
För att förstå vad ett förbjudet lån är behöver vi först förstå vilka som är närstående
till ett bolag, då det är just dessa närstående som ingår i den förbjudna kretsen när
det gäller att låna av ett aktiebolag. ABL 21 kap 1§ reglerar vem som är närstående
till ett aktiebolag. Förenklat kan vi säga att det är ägare, VD och styrelsemedlemmar
samt deras familj och även många av deras biologiska samt ingifta släktingar. Enligt
tidigare domslut (till exempel NJA 2015 s. 578) kan man också dra slutsatsen att
även ytterligare funktionärer utöver det som tydligt specificeras i ABL 21 kap 1§ kan
anses tillhöra den förbjudna kretsen. Man bör därmed även vara vaksam mot att
lämna ut lån till styrelsesuppleanter och vice-VD.
Ett förbjudet lån är alltså någon form av penninglån till någon av de definierade
personerna. Det finns ingen glasklar definition på vad ett penninglån är men normala
varukrediter, efterutdelning eller förskottslön anses generellt sett inte vara
penninglån och omfattas därmed inte av förbudet. Därmed bör en aktieägare till
exempel kunna köpa varor på kredit så länge det inte strider mot bolagets normala
kreditvillkor.
Undantag från låneförbudet
Det finns i ABL 21 kap 2§ en rad undantag för undantag från låneförbudet. Detta
möjliggör exempelvis att bolag inom samma koncern kan låna ut pengar till varandra.
Detta gäller endast äkta koncerner, inte oäkta koncerner. En oäkta koncern kan vara
när en privatperson själv äger andelarna i två olika bolag; dessa bolag får då inte
låna pengar av varandra (då det i så fall kommer att ses som att ägaren lånar pengar
privat från det ena bolaget för att därefter låna ut det till det andra bolaget). En äkta
koncern definieras som en koncern där moderbolaget äger mer än 50% av aktierna i
dotterbolaget.
Syftet med begränsningarna
Ett aktiebolag förväntas vara en självständig juridisk enhet som använder sitt kapital
för att förbättra sin egen ställning. Detta behöver intressenter såsom borgenärer och
andra kunna förlita sig på. Om närstående till bolaget fritt kan låna kapital från
bolaget i privata intressen så kan det på kort sikt minska bolagets likviditet och på
lång sikt, om lånen inte återbetalas, även soliditet.
De juridiska konsekvenserna
Om ett förbjudet lån upptäcks är de första konsekvenserna oftast skattemässiga. Ett
förbjudet lån ses i regel som förtäckt lön (alternativt förtäckt utdelning) och kommer
därmed att beskattas som detta. I och med att det inte finns någon motprestation blir
det dock inte fråga om några sociala avgifter. Lånet kan sedan skrivas av, då det
redan har beskattats, men även om detta sker så får bolaget ingen avdragsrätt på
beloppet.
Utöver konsekvenserna ovan så kan det i allvarligare fall kan det också bli ett
straffrättsligt fall med böter och fängelse på straffskalan för de inblandade.
Hur undviker man förbjudna lån
Det tydligaste svaret är att man som enskild person ska undvika att ta emot likvida
medel från bolaget och att man som bolagets företrädare ska undvika att låna ut
pengar till de som omfattas av närståendeförbudet. Utöver direkta lån är det också
viktigt att ha redovisningen uppdaterad så att man ser exakt status i bolaget. Ett
vanligt misstag i bolag där ägarna gör en del privata utlägg för att därefter återbetala
dessa i efterhand är att man inte har koll på hur mycket som faktiskt har återbetalats
– om man då betalar ut samma belopp två gånger så råkar man snabbt hamna i en
situation där bolagets skuld till ägaren i stället blir en fordran på denne, vilket i sig
kan innebära att ett förbjudet lån haruppstått. ABL 21 kap 3§ specificerar att även
ställande av säkerhet, exempelvis om bolaget går i borgen för ett lån som tas privat,
skall anses omfattas av reglerna om förbjudet lån.