Genom att göra en kontrollbalansräkning kan du ta reda på om det egna kapitalet understiger hälften av registrerade aktiekapitalet. Om det egna kapitalet förbättras under kontrollbalansräkningen finns det inte längre någon anledning att misstänka kapitalbrist. om det visar sig att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste styrelsen kalla till en extra bolagsstämma, där ett beslut tas om bolaget ska fortsätta sin verksamhet eller om det ska avvecklas.

Driver du ett aktiebolag? Då vet du förmodligen redan hur viktigt det är att hålla noggrann koll på det egna kapitalet! En central del av denna övervakning är genomförandet av en kontrollbalansräkning. En åtgärd som blir nödvändig om styrelsen misstänker att det egna kapitalet understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital. Utförs inte denna kontroll kan styrelseledamöter riskera personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Låt oss undersöka varför och hur denna kontrollbalansräkning är avgörande.

Vad innebär en kontrollbalansräkning?

En kontrollbalansräkning avslöjar om det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Denna analys bör genomföras omedelbart när styrelsen misstänker en sådan brist, vilket oftast inträffar efter att bokföringen är avslutad och alla avstämningar har genomförts. Tillgångarna värderas i denna process till försäljningsvärdet minus försäljningskostnaderna. För inventarier och byggnader kan det planenliga restvärdet användas om det är högre än försäljningsvärdet.

Vad händer efter en kontrollbalansräkning?

Om det egna kapitalet förbättras under kontrollbalansräkningen genom exempelvis goda affärer, ovillkorliga aktieägartillskott eller koncernbidrag, behöver ingen ytterligare åtgärd vidtas. Det finns då inte längre någon anledning att misstänka kapitalbrist. Men om det visar sig att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste styrelsen kalla till en extra bolagsstämma, kallad kontrollstämma 1.

Bolagsstämmans avgör

Bolagsstämman har som huvuduppgift att besluta om bolagets framtid, det vill säga om bolaget ska fortsätta sin verksamhet eller om det ska avvecklas. Om det beslutas att bolaget ska fortsätta, har bolaget åtta månader på sig att återställa det egna kapitalet så att det åtminstone är lika stort som det registrerade aktiekapitalet.

Detta händer efter 8 månader

Efter åtta månader prövas ärendet på nytt, återigen med en kontrollbalansräkning och en ny bolagsstämma. Om det egna kapitalet har återställts, får verksamheten fortsätta som vanligt. Om kapitalbristen inte har åtgärdats och bolaget inte likvideras, blir styrelseledamöterna (och andra företrädare för bolaget) personligt och solidariskt betalningsansvariga.

Har du personligt betalningsansvar efter kontrollbalansräkningen?

Personligt betalningsansvar gäller även för VD och aktieägare som medverkar i beslutet att låta bolaget fortsätta trots kapitalbrist. Dessa situationer kan uppstå om:

Kontrollbalansräkningen inte genomförs i tid, kontrollbalansräkningen inte innehåller en granskningsrapport från revisorn (gäller om bolaget har en revisor), kontrollbalansräkningen visar kapitalbrist och styrelsen inte kallar till bolagsstämma samt om styrelsen inte ansöker om likvidation om kapitalbrist kvarstår efter åttamånadersfristen.

Varför väljer företag att fortsätta trots kapitalbrist?

I vissa fall väljer företag att driva sin verksamhet vidare trots likviditetsbrist och det personliga betalningsansvaret som uppstår för de skulder som uppkommer efter åttamånadersfristen. Det kan bero på att kapitalbristen ses som temporär och att de ansvariga förutser förbättring i framtiden. Särskilt nystartade företag kan vara sårbara för kapitalbrist i de inledande stadierna när kostnaderna är höga och försäljningen är låg eller obefintlig. Det är därför av yttersta vikt för de ansvariga att säkerställa tillräckligt med kapital för att undvika denna potentiella situation.

Kontrollbalansräkning är inte bara en legal kravbild, utan en strategi för att skydda såväl bolaget som dess ansvariga. Att förstå dess mekanismer och konsekvenser är avgörande för att fatta välgrundade beslut och säkerställa en smidig verksamhet. Genom att noggrant övervaka det egna kapitalet och agera proaktivt kan företag undvika onödiga risker och säkra en stabil ekonomisk framtid.